Forskning som ska undersöka livet efter en stroke

Vilken påverkan har en stroke för de som drabbas? Det vill en forskargrupp vid Universitetssjukvårdens forskningscentrum i Örebro analysera. ”Vi söker bland annat svaret på hur livskvalitén och det sociala förändras”, säger forskare Marie Matérne.

Stroke riksförbundet har beviljat 120 000 kronor till forskningen om strokedrabbade i Kumla kommun. Inom regionen och kommunerna finns ett gemensamt ansvar att samverka kring behandling och rehabilitering av personer med stroke.

- Socialstyrelsen har funnit att strokevården fungerar bäst genom teamarbete. Här ingår bland annat läkare, sjuksköterska, sjukgymnast och kurator. För att undersöka hur det är att leva med stroke har vi bland annat valt att titta på balans, minne och om man känner sig trygg med tillvaron, säger Marie Matérne, verksamhetsutvecklare på utvecklingsenheten habilitering och hjälpmedel och forskare på Universitetssjukvårdens forskningscentrum inom Region Örebro län. 

Alla strokedrabbade i Kumla tillfrågas om att delta i studien

Marie Matérne betonar att det är fantastiskt roligt att de har fått pengar till den här forskningen.

- Det är en viktig grupp att studera eftersom många drabbas av stroke och vi kan göra skillnad för dem. Pengarna kom precis i rätt tid, då vi håller på med datainsamling.

Beräknad målgrupp är cirka 300 personer. Samtliga strokeöverlevare i Kumla kommun blir tillfrågade att delta i studien. De har drabbats av stroke någon gång mellan åren 1994 och 2019.

Varje år drabbas över 25 000 personer av stroke i Sverige. Sjukdomen är den vanligaste orsaken till neurologisk funktionsnedsättning hos vuxna och orsakar flest vårddagar på sjukhus. Detta orsakar både stort lidande för personen och stora samhällskostnader. Personerna kan bland annat drabbas av olika resttillstånd som påverkar rörelseförmåga, balans, språk och minnesfunktioner. Stroke är de äldres sjukdom och fyra av fem som drabbas är över 60 år. Medelåldern för de som får stroke för första gången är 74 år för män och 78 år för kvinnor i Sverige.

- Så vitt vi vet har det inte gjorts några tidigare tvärsnittsstudier av personer som överlevt stroke i vårt land. Det medför att projektet är originellt och vi hoppas att resultatet leder till ett förbättrat omhändertagande av patienter som drabbats av stroke avslutar Marie Matérne.

Fakta

Projektet är tvärvetenskapligt, vilket innebär att vi vill bedöma följderna av stroke både ur ett medicinskt, funktionellt och socialt perspektiv. Därför är vi flera olika professioner som samlar in och analyserar data tillsammans. Forskargruppen består av Mialinn Arvidsson Lindvall, legitimerad sjukgymnast på Kumla vårdcentral, Peter Appelros, överläkare på neuro- och rehabmedicinska kliniken och Marie Matérne, socionom på utvecklingsenheten habilitering och hjälpmedel. Datainsamlingen beräknas pågå från november 2019 till och med maj 2020.

Projektet ska med hjälp av data kunna:

  • Beskriva personernas funktionsnivå med avseende på balans, gångförmåga, kognition samt grundläggande aktiviteter för att kunna leva ett självständigt vardagsliv.
  • Beskriva närvaron av riskfaktorer, såsom högt blodtryck, och samsjuklighet.
    Öka kunskapen om hur personer med stroke upplever hur det är att leva med sjukdomen utifrån tillgänglighet, delaktighet, bemötande, stöd och livskvalitet.
  • Undersöka och beskriva vilka behov personer med stroke har av hjälpmedel och vård.
  • Beräkna andelen av befolkningen som har drabbats av stroke i Kumla kommun, för att uppskatta behovet av samhällsresurser.
  • Att utvärdera om behovet av samhällsinsatser är tillgodosedda, samt att identifiera brister i vården.


 


Sidan granskades den 12 december 2019

Publicerad av Johanna Berglund