Carotis

Carotisstenos orsakas av atheroscleros och kan ge upphov till blodproppar som i sin tur kan lossna och täppa till hjärnans pulsådror.

Prevalensen av carotisstenos ökar med ålder, kolesterolvärden, högt blodtryck och rökning. Hos män > 60 år uppskattas prevalensen av signifikant carotisstenos till ca 10%, motsvarande för kvinnor 5%. En carotisstenos kan vara asymptomatisk eller ge symtom i form av TIA, amaurosis fugax, minor stroke eller stroke. Omkring hälften av de personer som drabbas av TIA har carotisstenos och en stor andel av dessa insjuknar, om de inte opereras, inom 5 år med stroke. Risken för stroke är tiofalt högre hos personer med TIA jämfört med normalbefolkningen.

Carotiskirurgi kan potentiellt minska risken för stroke, hjärn- eller hjärtrelaterad död till hälften. Personer med typiska symtom och uttalad stenos på halspulsådern erbjuds därför operation för att förebygga nytt insjuknande. Risken att vid operationen utlösa en TIA/stroke uppskattas till 3-5%. Icke-symtomgivande carotisstenos anses endast i undantagsfall utgöra anledning till operation

Utredning, bedömning och operationsbeslut görs i samarbete mellan olika discipliner t ex neurolog, ibland radiolog, kardiolog och kärlkirurg.

Operation för symtomgivande carotisstenos utförs huvudsakligen genom öppen operation, s.k. CEA ( carotid-trombendarterectomi ) varvid pulsådern avstänges, det innersta av kärlets lager med stenosen ” skalas” ur, därefter återförslutes pulsådern.

Operationen utförs i narkos, första natten övervakas patienten på TIVA (thorax intensivvårdsavdelning) därefter till avd 53 där ny neurologbedömning sker. Vårdtiden brukar vanligen vara 2-3 dagar, i vissa fall återgår patienten till neurolog eller rehab klinik efter operationen. Uppföljning sker med återbesök till kärlkirurg och neurolog på respektive mottagning efter 1 månad. Vid USÖ opereras årligen ca. 30 personer för symtomgivande carotisstenos.

Endovaskulär behandling av symtomgivande ( eller icke-symtomgivande ) carotisstenos har i studier inte visat några fördelar visavi öppen operation. Däremot skiljer sig komplikationerna, med fler neurologiska komplikationer vid stentning. Därför utförs carotisstentning (CAS, Carotid Artery Stenting) i Sverige endast på symtomgivande tidigare opererade eller strålbehandlade personer, och vid ett fåtal sjukhus. Vid USÖ har vi valt att inte utföra CAS, utan dessa få patienter remitteras vidare.


Sidan granskades den 24 mars 2020

Innehållsansvarig: Tal Hörer

Publicerad av Åsa Toftegaard