Livskvalitén ökade efter förmaksflimmerablation

Förmaksflimmer är en av de vanligaste hjärtsjukdomarna. I Sverige är 370 000 personer drabbade av sjukdomen. Forskning vid Region Örebro län visar att både symptom samt fysisk och psykisk livskvalitet förbättrades efter förmaksflimmerablation.

 Anna Björkenheim

– Förmaksflimmer är förknippat med en betydande sjuklighet och död, framförallt på grund av stroke och hjärtsvikt, säger Anna Björkenheim, specialistläkare på hjärt-lung-fysiologiska kliniken vid Universitetssjukhuset Örebro och tidigare doktorand vid Institutionen för medicinska vetenskaper på Örebro universitet.

Spelar in symtomen

Under två år studerade Anna Björkenheim symptom och livskvalitet före och efter förmaksflimmerablation hos 54 patienter. Genom att patienterna hade en inoperad monitor under huden kunde hon kontinuerligt följa deras hjärtrytm och spela in symtomen.

I studien jämförde hon uppföljningen med hjärtmonitor med konventionell uppföljning som brukar ske genom EKG och bandspelar-EKG vid kliniska besök. Hjärtmonitorn hittade återfall i förmaksflimmer hos en fjärdedel av patienterna som den konventionella uppföljningen skulle ha missat.

Hon lät också  patienterna att skatta sina symtom och livskvalitet efter ablationen genom ett självskattningsformulär. Även läkare fick fylla i ett formulär som  bedömde sjukdomens svårighetsgrad. De flesta patienter och läkare uppfattade en symtomförbättring efter ablationen. Både fysisk och psykisk livskvalitet förbättrades till normalnivå.

Låt patienterna skatta sina symtom
– Förmaksflimmerablation syftar till att minska symptom och förbättra hälsorelaterad livskvalitet. Min avhandling visar att det är rimligt att fokusera på patientens egenskattade symptom och livskvalitet, både när man väljer ut patienter för förmaksflimmerablation och när man utvärderar resultatet av ingreppet, säger Anna Björkenheim.

Ett kort och enkelt förmaksflimmerspecifikt frågeformulär skulle kunna användas för detta. Dock är det välkänt att patientens uppfattning av förmaksflimmerepisoder förändras efter förmaksflimmerablation och hjärtrytmen måste därför också bedömas objektivt. I framtiden är det möjligt att en automatisk kontinuerlig hjärtmonitor ska användas hos alla patienter som genomgår förmaksflimmerablation.

His-ablation för svårbehandlat förmaksflimmer
His-ablation är ett bra alternativ vid svårbehandlat förmaksflimmer där läkemedelsbehandling eller förmaksflimmerablation misslyckats. Då kan His-ablation vara en sista behandlingsväg för att sänka pulsen. Vid His-ablation bryter man förbindelsen mellan förmak och kammare.

– Dock blir patienten beroende av pacemaker hela livet efter ingreppet och långvarig pacemakerbehandling kan orsaka försämrad hjärtsvikt hos vissa patienter. Det finns också en liten risk för kammararytmier tidigt efter ingreppet. Vi studerade därför långtidseffekter hos samtliga162 patienter som His-abladerats åren 2001 till 2011 avseende inneliggande vård på grund av hjärtsvikt samt död för att se att behandlingen inte var skadlig för patienterna och kunde se att så inte var fallet, avslutar Anna Björkenheim.



Sidan granskades den 3 maj 2018

Publicerad av Petra Ekenstam


Hjärmonitorn är opereras in under huden och spelar in hjärtrytmen.

Fakta om Förmaksflimmerablation

Förmaksflimmer innebär en snabb, oregelbunden aktivering av hjärtats förmak som leder till oregelbunden hjärtrytm. De flesta episoder av förmaksflimmer startar på grund av extraslag i eller i närheten av lungvenerna som mynnar i vänster förmak. En elektrisk isolering av lungvenerna med hjälp av smala katetrar, så kallad förmaksflimmerablation, leder ofta till symptomlindring och förbättrad livskvalitet hos utvalda patienter med symptomgivande förmaksflimmer.

His-ablation: Förbindelsen bryts mellan förmak och kammare för att minska pulsen i hjärtat. Så att hjärtat ska slå långsammare. Det är önskvärt att få ner pulsen från 150 slag per minut till under 100 slag per minut. Vid His-ablation behöver patienten pacemaker resten av livet.