Unik forskning kan ändra behandling vid hjärtinfarkt

Att suga ut blodproppar ur hjärtats kranskärl vid akut hjärtinfarkt räddar inte fler liv jämfört med att endast behandla med ballongvidgning. Det visar resultaten i en ny unik skandinavisk studie, som presenteras idag vid Europeiska hjärtläkarkonferensen i Amsterdam. Resultaten publiceras samtidigt i den högt rankade tidskriften New England Journal of Medicine. Ole Fröbert, professor och överläkare vid Universitetssjukhuset Örebro (USÖ), är studiens huvudförfattare. USÖ är också med 422 medverkande patienter det mest inkluderande sjukhuset i denna forskning.

Ole Fröbert– Våra resultat ifrågasätter nyttan av att som rutin suga ut blodproppar från kranskärlen vid behandling av hjärtinfarkt, säger Ole Fröbert. Studieresultaten kommer sannolikt att ha en omedelbar inverkan på klinisk praxis och internationella riktlinjer för behandling av hjärtinfarkt.

Största studien av behandlingsteknik

Studien omfattar totalt 7200 patienter och är därmed den största randomiserade studien av en behandlingsteknik vid hjärtinfarkt som har gjorts någonsin. Det är också den första studien runt utsugning av blodproppar vid hjärtinfarkt, som är tillräckligt stor för att dra meningsfulla slutsatser olika behandlingsrutiners inverkan på dödlighet och sjuklighet. Studien är unik i sitt slag, där Sveriges välorganiserade sjukvård med nationella kvalitetsregisterhar varit en förutsättning för genomförandet.

Studien är genomförd tillsammans med samtliga sjukhus i Sverige. Hälften av patienterna fick endast ballongbehandling och den andra hälften fick behandling genom utsugning av en blodpropp före ballongbehandling.

– Studieresultaten visar att det riskfritt går att suga ut blodproppar från kranskärlen, men patienterna tycks inte hjälpta av det, fortsätter Ole Fröbert.

Ifrågasätter nuvarande behandlingsrutiner

Resultaten visar att dödligheten 30 dagar efter operationen inte skiljer sig mellan grupperna. Det är inte heller någon skillnad mellan de två grupperna när det gäller risken för till exempel ny hjärtinfarkt, stroke eller komplikationer till behandlingen.

Inte heller högriskgrupper såsom rökare, patienter med diabetes eller patienter med stora blodproppar har någon påvisad nytta av behandlingen. Internationella riktlinjer rekommenderar idag att patienter med akut hjärtinfarkt behandlas med utsugning av blodproppar. Hos patienter med stora blodproppar har det ansetts vara särskilt effektivt. Senare forskning har dock visat att utsugning av en blodpropp kan medföra risker för till exempel stroke eller blodpropp.

Hög vetenskaplig kvalitet

Studien är koordinerad av Uppsala Clinical Research Center (UCR), som är en enhet inom Uppsala universitet och Uppsala läns landsting.

– Tack vare våra offentliga register har studien genomförts med högsta tänkbara kvalitet till en marginell kostnad jämfört med en konventionell klinisk forskningsstudie. Den här typen av studie öppnar möjligheter för utvärdering av etablerade behandlingsformer som är viktiga för patienterna men saknar kommersiellt intresse, och kan bidra till att Sverige återtar sin roll som världsledande när det gäller kliniska prövningar, säger studiens ordförande och Stefan James, överläkare och docent vid UCR.

För mer information:

Ole Fröbert, professor i kardiologi vid Universitetssjukhuset Örebro
Mobil: 0730-89 54 13

Stefan James, docent i kardiologi, Uppsala Clinical Research Center (UCR)
Mobil: 0705-94 44 04

 


Sidan granskades den 14 januari 2014

Innehållsansvarig: Ole Fröbert

Publicerad av John Swensson

Fakta

Hjärtinfarkt:

Hjärtinfarkt orsakas av att en blodpropp stänger av blodflödet till ett av hjärtats kranskärl, vilket omedelbart leder till att en del av hjärtat får syrebrist och slutar fungera. Detta kan i sin tur leda till hjärtstillestånd eller bestående hjärtskada.

Hjärtinfarkt behandlas med blodproppslösande läkemedel och ballongvidgning av det avstängda blodkärlet genom att en tunn plastslang förs upp till hjärtat via handleden eller ljumsken. Blodkärlet armeras sedan ofta med ett tunt metallrör för att hålla det öppet. Innan kärlet vidgas kan man genom en tunn plastslang suga ut de blodproppar som stängt kärlet. Syftet med detta är att ta bort proppen och inte bara splittra den med ballongen.

Swedeheart och TASTE:

Swedeheart är ett nationellt kvalitetsregister som drivs av läkare och sjuksköterskor med stöd av Sveriges Kommuner och landsting (SKL). Deltagande är frivilligt men alla patienter har möjlighet att avböja deltagande i nationella register. Registret fungerar på alla sjukhus i landet och alla patienter som genomgår ballongvidgning av hjärtinfarkt finns med. Swedehearts syfte är förbättra vården genom att registrera bakgrundsfaktorer, sjuklighet, blodprover och givna behandlingar.

Sjukvårdshuvudmännen ger de ekonomiska och praktiska möjligheterna att göra detta. Data som insamlas i Swedeheart avidentifieras från personnummer och används för kontroll av vårdens kvalitet och för forskning. I TASTE (Thrombus Aspiration in ST-Elevation Myocardial Infarction in Scandinavia) studien har läkarna efter godkännande av etikprövningsnämnd tillfrågat patienter med hjärtinfarkt att delta i studien där behandling med eller utan användning av blodproppssugning slumpmässigt tilldelats.